Manifestet 1 januari 2014
Att få till stånd en humanistisk och existentiellt inriktad psykoterapiutbildning i Sverige är en av många saker som SAG jobbar för. Vi menar att det ska finnas möjligheter att välja/erbjuda en terapiform som ser till hela människan, som ett komplement till de medicinskt inriktade. Du skrev kanske på uppropet för en ny humanistisk psykoterapiutbildning som Sveriges Auktoriserade Gestaltterapeuter (SAG), Sällskapet för Existentiell Psykoterapi (SEPT) och Gestaltakademin i Skandinavien (GA) initierade. Uppropet samlade slutligen precis 500 namn – professorer, rektorer, verkamhetsansvariga, präster, psykoterapeuter, biskopar, psykologer och psykologstudenter om skrev på uppropet. Bland dessa fanns ett åttiotal psykologer och psykologstuderande vilket väckte psykologtidningens intresse. Det resulterade i att SEPT:s ordförande Dan Stiwne bjöds in att skriva i deras senaste nummer (2, 2014). Ladda ner hela tidningen här>>, Stiwnes debattartikel hittar du på sidan 36 - och här på sidan till höger. Vill du ta del av namnlistan, gå in på den här länken>> God läsning!
Manifest för en ny humanistisk psykoterapiutbildning!
Följande manifest är ett upprop som pekar på behovet av att skapa en ny humanistisk psykoterapiutbildning i Sverige. Vi, undertecknade, anser att en sådan utbildning bör komma till stånd snarast och etableras långsiktigt i samband med att psykoterapeutexamen får en ny form och bättre anpassas till vad som gäller i övriga Europa.
De humanistiska psykoterapierna är den tredje största gruppen av psykoterapier (efter Psykodynamiska terapier och Kognitiva beteendeterapier) med världsomfattande utbredning och med stark ställning även i övriga Europa. I Sverige har dock de humanistiska terapierna haft en begränsad utbredning. Här har behandling av psykisk ohälsa framförallt dominerats av medicinska och inlärningsteoretiska modeller. Därmed har klienters och patienters möjligheter att välja terapiform begränsats. Hälso- och sjukvården har idag behov av fler effektiva alternativ för att nå dem med, eller de som är på väg in i psykisk ohälsa, och också för att nå dem som redan provat etablerade hjälpinsatser men lämnat dessa utan att de verkat på de sätt som avsett.
De humanistiska psykoterapierna har i upprepade vetenskapliga översikter, inkluderat metastudier och RCT-studier, visat sig ha god evidensgrund för insatser mot de vanligast förekommande psykiska problemen. Särskilt lämpliga har de humanistiska terapierna visat sig vara vid problem sprungna ur klientens livsföring. Vi menar att stresstillstånd, fördjupad sorgereaktion, kris i relationer, besvär till följd av stora livsomställningar, nedstämdhet, måttlig depression samt problem rörande livsmening och värdekonflikter är områden av psykisk ohälsa som alla kan bottna i svårigheter att leva väl.
Det är vår uppfattning att psykoterapeutiska hjälpinsatser skall kunna erbjudas på flera håll där klienter söker hjälp och inte enbart inom den psykiska specialistvården. Detta är särskilt i fokus för humanistiska terapier. Det är viktigt att klienter kan erbjudas hjälp i ett tidigt skede av upplevd ohälsa, t ex i primärvården, vid sorg- och krismottagningar, rådgivningscentraler och i själavård och innan problemen vuxit sig ohanterliga eller kroniska och fått svårare konsekvenser för arbete och nära relationer.
De humanistiska psykoterapiformerna har ett holistiskt synsätt och har mål som går utöver ett symtomfokuserat, kortsiktigt arbetssätt. Det omfattar etablerandet av ett hållbart sätt att leva som buffert mot de problem och svårigheter som uppkommer under livets olika skeden. Det är vår uppfattning att här finns mycket för det humanistiska synsättet att bidra med som inte tillräckligt fokuseras av dagens hälso- och sjukvård. De humanistiska terapierna har en stark förankring i existensfilosofi och humanistisk psykologi och omfattar även gestaltpsykologiska och logoterapeutiska synsätt. Hur dessa perspektiv kan utgöra grunden för effektiv vägledning och terapi är väl beskrivet i teoretisk och vetenskaplig litteratur, i kvalificerade antologier och i kunskapsbaser på nätet.
Vi instämmer i den syn som kommer till uttryck i dåvarande Högskoleverkets förslag om en framtida psykoterapiutbildning (2011:20 R). Där förespråkas en förändring av dagens psykoterapiutbildning i riktning mot hur denna är utformad i övriga EU-länder, där den är upplagd som en påbyggnadsutbildning på Mastersnivå med något varierat innehåll beroende på vilken sorts terapeuter som utbildas. Vi förväntar oss att den svenska psykoterapiutbildningen förändras i denna riktning och att samma syn på psykoterapi och psykoterapiutbildning som gäller i övriga EU kommer att råda även i Sverige.
Vi, undertecknade, anser det angeläget att snarast inleda samarbete med lämpligt universitet eller högskola för att etablera en kvalificerad och väl underbyggd utbildning av humanistiska psykoterapeuter med full behörighet (svensk legitimation) att verka i Sverige.
Stockholm 1 januari 2014.
Initiativtagare: Dan Stiwne (SEPT), Jojo Tuulikki Oinonen (SAG) och Lillemor Frenkel (GA)