Gestaltterapins bakgrund

Rötterna

De tyska läkarna och psykoanalytikerna Fritz och Laura Perls utvecklade under 1940-talet gestaltterapin mot bakgrund av Sigmund Freuds “talking cure”.

När de skrev Ego, Hunger and Aggression (1947) växlade de över från den historisk-arkeologiska Freudianska ståndpunkten till en existentiell-upplevelsebaserad; från en associationspsykologi i delar till ett perspektiv med helheten för ögonen, från det rent verbala till det organismiska, från intellektuell tolkning till direkt uppmärksamhet här och nu, från överföring till verklig kontakt, från tanken om egot som en entitet som har gränser till tanken att egot är gränsfenomenet i sig, som innefattande den faktiska kontaktfunktionen som reglerar identifikation och alienation. När de under tidigt 50-tal flyttade till USA hade gestaltterapin utvecklats till en mer organiserad och koherent teori, tillsammans med Hefferline and Goodman skrev Perlsarna verket Gestalt Therapy – Excitement and growth in the human personality (1951).

Namnet Gestaltterapi hämtades från gestaltpsykologin (Laura föreslog existentiell terapi men fick inte gehör för sin idé), som menade att människan har ett behov av kompletta bilder och erfarenheter, och därför själv fyller i det som fattas för att göra en upplevelse begriplig och meningsfull. Det tyska ordet gestalt betyder helhet. Närheten till existentialismens tankar om individens frihet, ångest, ensamhet; ansvaret att göra egna val och skapande av mening finns redan här. Liksom influenserna från österländsk filosofi och zenbuddhismens betoning av närvaro i nuet. I de kretsar Laura rörde sig hade hon tidigt mött Kurt Goldstein, som skrev klassikern The Organism, Max Wertheimer, en av grundarna till den akademiska gestaltpsykologin och filosoferna Paul Tillich och Martin Buber.

Den fenomenologiska metoden, influerad av filosofen Edmund Husserls tankar, innebär i enkelhet att vi undersöker själva upplevelsen och det uppenbara – som det visar sig i nuet. Vi frågar inte varför, utan hur.

Den här texten ska utvecklas och kopplas tydligare till hur gestaltterapins teori och praxis utvecklats fram till idag.